Nu är Muhammad, mashaallah, sex månader. Tiden har subhanallah sprungit iväg och det lär inte gå saktare precis. Jag tycker att denna tid som vi har nu framför oss, inshaallah kommer bli roligare än när han var jätte jätte liten bebis. Han tar in saker och lär sig nya saker varje dag, mashaallah. Muhammad kan, som alla barn i regel börjar med, säga dada...inget mamma...jag brukar säga till honom att säga mamma, då säger han dada...Ja så är det...Sedan tog modersmjölkersättningen slut från Sverige, och vi var tvungna att byta märke...övergången till nytt märke och steg två gick alhamdulle väldigt bra. Däremot äter han inte potatis. Inget som Muhammad gillar. Det blir ris och massor av olika grönsaker..Ja matvänligen går bra, alhamdulle.....
Muhamamd kan sitta själv. Det har han gjort sedan han var ungefär fem månader...mashaallah. Dessvärre har han varit lite seg i vända sig på golvet...ni vet snurra runt. Men idag kom det! Alhamdulle. Han låg på sin filt i vardagsrummet på rygg och vips låg han på mage. Inshaallah går det i rätt utveckling.
Muhamamd har två kusiner, en är född tre timmar efter Muhammad; Hussain, och den andra är född sex veckor efter, Kimo. Nu har det blivit lite i en tävling från de andra i familjen. Vem som gör vad och tyvärr kan man få lite pikar på att jag inte har tränat Muhammad att stå på bena tillräckligt :-( Kimo kan nästan stå upp, däremot kan han inte sitta, för benen är stela. Hussain kan nästan stå upp också, men inte sitta...Kimo har fått en tand, de andra pojkarna har inte fått någon.....Kvinnorna i detta land ( kanske i alla länder) tävlar i barnens utveckling! Utvecklingen kan man inte göra något åt. Vi är alla olika och utvecklas olika. Vi är duktiga på olika saker och har olika personligheter...ja ibland får man bita ihop och bara le...in i ena örat och ut i det andra...för Muhamamd utvecklas helt normalt...behöver jag råd eller hjälp med något frågar jag...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar