Fixat lite.....

Idag och igår har vi fixat de sista papren till mitt uppehållstillstånd här i Libyen. Detta tillstånd kommer att gälla i 1 år att börja med, alla tillstånd är sådana. Efter ett år ansöker man igen, och får då ett på fem år och efter fem år blir du libysk medborgare. Anledningen till att vi grejar dessa papper är att jag då kan åka in och ut ur Libyen så mycket som möjligt. Annars blir jag tvungen att ansöka om visum varje gång.

Det är sorgligt att se allt. Sjukhusen är riktigt slitna och de vet inte hur man bygger upp ett fungerande kösystem. Ett av papprena man behöver tilluppehållstillståndet är en röngen av lungorna. Det är för att se om man turberkulos. Denna undersökningen gjorde jag igår. Maskinen de använder är från 70 talet minst. Gamal och sliten, sorgligt. Men den fungerar alhamdulle. Som vanligt i detta land var det kaos på detta ställe. Människorna här i Libyen vet inte hur ett kösystem fungerar. Människor stod för ingången och blev arga när det tog för lång tid. Min man blev lite irreterad på kaoset.....Det är svårt för de libyer som vart länge i västvärlden att komma tillbaka....Sa att vi tar det nästa dag....Vi gick upp och pratade med överläkaren på detta sjukhus (han som är chef över hela stället). Mashaallah han har pluggat till läkare i Uppsala! Tänk vad världen är liten. Han kunde lite svenska...men i alla fall.....min man la fram sina synpunkter och idéer och inshaallah kan de börja med dessa förändringar snart....för förändringar behövs....

Idag på morgonen var det dags att fixa nästa papper. Provtagning av blod. Tog inte med mig pappret från Sverige. Det provet som man tar när man är gravid. Ett prov på att man inte har HIV och gulsot. Ja detta ställe behöver också omorganiseras och inskaffa ny utrustning. Roligt system. Betalar, ställer sig i kö. En för kvinnor och en för män. Längst fram i kön sitter en anställd och sticker personer på löpande band....lite roligt är det....men kaos...hygienrutinerna som jag har fått lärt mig på SSK-programmet är inte praktiserande här....och jag tycker det är synd om de som sitter och sticker människorna...De använder inte handskar...och tanken på blodsmitta dunkar hårt i huvudet....Tänk om någon kommer som har HIV eller gulsot och personen som sticker denna har ett sår på handen...är chansen stor att man kan smittas....det är så synd och ledsamt att se detta....Unga tjejer som kan få sina liv förstörsa...okunskapen tickar stort inom vården....eller kanske inte kunskapen utan tillgången till material.... Ja....men alhamdulle de är villiga på förändrng....min man la fram en åsikt angående kösystem för män och kvinnor....män väntar utanför dörren medans kvinnor väntar innanför....efter en liten diskussion...gick det hem och de fixade detta på engång! Hade jag haft kunskapen i arabiskan skulle jag ha tagit upp denna hygienfråga till diskussion....för jag tror bristen kommer från diktaturen och man måste ha förståelse för att landet har prices blivit fritt...En diktatator som lämnat ett land utan grundläggande behov...ett land utan sjukvård......

Stanna kvar eller......

Åka till Sverige? Vi har väl inte riktigt bestämnt oss ännu. Det som är bästämt är att jag, min man och muhammad inshaallah åker till Sverige i slutet av maj och åker tillbaka till Libyen inshaallah i början av juni. Det blir att besöka ens familj. De är ju som de är, men ändå är dem ens familj och har rättigheter. Då har jag även möjlghet att besöka några vänner.....som jag saknar massor.....Dessutom kan vi packa med oss lite mer saker.

Dit resan har vi på turkish airlines. Det är bara tillbaka resan vi måste tänka lite på....men kollade lite biljetter och priser....ryannair till malta skúlle kosta ungefär lika mycket som att åka med SAS. Jag är gillar inte SAS så mycket. Inrikes har de varit bra, men utrikes har de varit riktigt dåliga. Första gången jag flög med de´m var till Hurughada i Egypten. Charterflygning....men de hade enbart två toaletter på 180 passagerare, skandal, på en 5 timmars flygresa....senast var mellan Frankfurt och Stockholm.... ja det var inte direkt någon service man kommer ihåg...men man får väl det man betalar för. Med SAS får vi ha inshaallah 23 kg var med oss, i biljettprisett. Då lönar det knappast att åka med lågprisiga ryaanair...sedan går ju SAS från Arlanda. Flyget idag har bivit lite mer som en buss....Det är kanske det man får se det som...enbart ett transportmedel.

Sömn

Sömn är en del av livets kretslopp. Utan sömn har kroppen inte chans att återhämta sig och bygga upp försvar och nya celler. Sömnen här, har blivit lite rubbad för Muhammad. Sorgligt nog. För han behöver sova sina timmar på natten. Han sover länge på morgonen....och alhamdulle han var en mycket snäll bebis....kanske är det tänderna som spökar....det är väl en omställning att komma till ett nytt land och boende....inshaallah sover han i natt...

Elektricitet

El, en bra uppfinning som har gjort oss beroende av den. Vi använder el och elektricitet till det mesta i vår vardag. Vi har elspisar, tvapparater, datorer, lampor o.s.v. Bor man i en hyreslägenhet i Sverige och elen går, blir det väldigt svårt att få värme och kunna laga mat.....lite sorgligt tycker jag att allt är baserad på el.....men däremot skulle jag ha svårt att vara utan el....så frågan är hur man själv skulle klara sig utan el?

Alhamdulle här i Libyen lagar man mat på gasolspisar. Däremot är elnätet överbelastat. Det leder till att studvis blir man utan el. Dessa stunder har gjort mig stressad....hemskt nog....men på något sätt har dessa studer som el går, fått mig att inse att det mesta som jag roar mig med är beroende av el.....I fredags kväll gick strömmen igen. Det blev bläck svart i huset. Jag blev lite rädd när jag travade mig fram för att hitta till sovrummet. Där låg min mobil, som jag kunnde använda som lampa. Bläck svart...man ser inget...och vad gör man? Ska jag lämna Muhammad i köket? Bära med honom?

Jag valde att bära med mig honom. Det kändes som det bästa alternativet. Om han skulle bli ledsen så behövde jag inte trava mig tillbaka. Fick tag i mobilen, hämtade ljus och alhamdulle vi såg igen! Sorgligt.....Elen var "bara" borta ungefär en halvtimme....och när den kommer tillbaka tackar man Allah för att man får ta del av denna uppfinning...för alhamdulle det är så bra med el....men däremot behöver jag lära mig att vara utan elektricitet......

Kryddig Kikärtsgryta

Denna rätt gjorde jag först under ramadan förra året. Vi systrar skulle ha knytis och bryta fastan tillsammans. Indien fantast som jag är, väljer jag ofta att laga nya rätter från Indien. Rätten är helt vegetarisk men det går nog bra med lite grytbitar av nötkött i. Smaken förhöjs och grytan blir mer mättande.

Man kan äta den som en gryta med ris eller enbart bjuda bröd till. Sällskapet tyckte att jag lyckades få fram de indiska smakerna. Måtten på kryddorna är ungefärliga eftersom det bästa är att smaka av hur man själv vill ha det. Jag gillar stark mat så det blir extra av färsk chili och chilisås

Till 4-6 portioner behövs:

2 burkar kikärter, ca 400g

2 medelstora lökar, finhackade

1 tsk mald ingefära

4 vitlöksklyftor, rivna på rivgärn

1-2 gröna chili, urkärnade och finhackade

1/2 tsk gurkmeja

3 msk matolja el smör

2 stora mogna tomater, urkänade och hackade

2-4 msk chilisås

1 msk koriander

2 tsk garam masala

salt efter smak

Låt kikärterna rinna av.

Fräs lök, ingefära, vitlök, chili och gurkmeja i smöret el oljan tills allt är mjukt och lätt brynt.

Rör ner tomaterna och fräs dem mjuka, tillsätt därefter chilisås, koriander, garam masala och kikärter. Fräs det hela ca 10 min och tillsätt 2 1/2 dl vatten och låt sjuda ytterligare ca 10 min. Tilllsätt mer vätska om det behövs mer sås. Smaka av med salt och ev mer av kryddorna.

Smakrik Linssoppa

Receptet på denna soppa fick jag av en syster som jag lärde känna under ramadan. Hon fick en pojke 2 veskor efter jag födde Muhammad. Soppan lite mer matig eftersom det är kött i den. Receptet är lätt att dubbla och göra i den mängd man behöver. Eftersom jag enbart lagat denna soppa i Sverige är reeptet för 2 personer. 

Till 2 personer behövs:

margarin och olja

8 grytbitar av högrev el fransyska

1 lök, finhackad

2 vitlöksklyftor, riven på rivgärn

1 grönsaksbuljong

salt

peppar

1-2 tsk paprikapulver

1-2 tsk chilipulver

1-2 tsk spiskummin

ca 5-7 dl vatten

2 dl röda linser

1/2 citron

Börja med att smälta margarin och hetta upp oljan. Det behöver inte vara mycket men så man kan bryna löken, köttet och vitlöken. Bryn dessa och efter en stund tillsätt alla kryddorna.

Häll på kokande vatten och lägg i buljongtärning. Låt koka 30 min.

Häll i linser och smaka av. Tillsätt mer kryddor om smaken inte är tillräcklig. Låt koka 30 min.

Pressa i citron och smaka av. Severa med nybakat bröd.

Gjort barnmat

Idag har jag gjort egen barnmat! Muhammad har sedan en tid sedan börjat äta lite banan men idag har jag kokat potatis. Det mosade jag och han fick smaka på. Något som han grinade lite illa på först, men efter ett par små skedar, med smulor på, så gick det bra. Sedan har jag kokat puré på dadlar. Det gick i på engång. Ja han har ju snutat och smakat lite på dadlar ett tag, men detta tyckte han om!

Tiden går subhannallah så fort. Muhammad är snart fyra månader och vill bara sitta. Han har blivit stadig i ryggen och börjar förstå hur man sitter själv. Inshaallah kommer han kunna göra detta snart. Denna tid som man har, inshaallah, framför sig kommer bli roligt. Självklart mycket jobbig också, men skönare att Muhammad blivit större. Alhamdulle att jag klarat av allt hitils.

De senaste dagarna.......

Har jag enbart spenderat hemma. Jag har åkt på någon förkyning, men alhamdulle jag mår bra. Dagarna flyter på ganska bra....fast man inte gör så mycket. Rutinerna har börjat bli vardag. Lördag till Torsdag hjälper jag Umi i köket, på fredagar gör en av min mans bröders fruar maten. Då blir det mest att vila. Ja, jag och Muhammad sover till ca 12, lagar mat, vi äter vid ca 3, sedan tvättar jag och organiserar lite i rummet, och sedan vilar jag.....så det är ganska avkopplande med att inte bo så stort! Kanske blir det tråkigt i längden att inte ha något "eget". Inshaallah får man kämpa lite till....vi har ju börjat från 0 och det tar tid att skapa något "eget".......men jag längtar till min egen lägenhet......

Mall- shoppingcenter

I Sverige är de stora shoppingcenterna en del av vardagen. Det är där man spenderar helgerna och inhandlar de varor som behövs. Här i Benghazi har det sett ut lite anorlunda. Tidigare var man tvungen att åka från en affär till en annan för att inhandla allt som behövdes. Innan revolutionen i Libyen, byggde man en mall här i Benghazi. (mall= shoppinghus) Det var där vi spenderade några timmar i söndags. Huset är 4 våningar högt med blandade affärer på varje våning. På första plan finns en mataffär, zoo affär och lite kläders affärer. Högst upp hade de en barnavdelning. Fanns lite spelmaskiner, en enkel restaurang och radiobilar. I mallen fanns även lite guldaffärer....ja det var det....

Vi inhandlade en större badbalja till Muhammad. Sedan tittade vi lite efter en paraplyvagn. Vår vagn från Sverige är mashaallah så stor att den inte får plats i bilarna här. Jag såg en mashallah en fin vagn för 85 dinnar. Vet inte riktigt om jag ska köpa den eller inte.....funderar lite....Muhammad var också med...han tyckte det var roligt att titta på människorna. Min man tog i uppgiften att bära honom....så en vagn behövs nog.....

Alhamdulle att det har kommit sådanhär ställen. Visst det är inte europeisk standard på mallen, men bättre än att inte ha något alls. Jag tyckte stället var lite mysigt på något sätt. Dessutom var det skönt att inte behöva åka bil till nästa affär utan bara att promenera. Ja det är ett bra ställe för Benghazi.

En månad har snart gått........

Subhanallah tiden bara springer iväg. På Onsdag, inshaallah är det fyra veckor sedan vi landade i Benghazi, Libyen. Ja kommer så väl ihåg när vi bokade flygbiljetterna. Det var då allt blev sant på något sätt. Visst pratar man och planerar men när biljetter är bäställda så är det bestämt.....Sedan är det en väntan tills avresedatumet kommer....och jag tyckte att jag hade all tid i världen...men tiden går fort...och det blev stressigt där på slutet att hinna med allt..men alhamdulle nu sitter jag här i vårt rum i Benghazi och tänker på om jag saknar Sverige eller inte...

Saknar? Vad ska jag sakna? En familj som förra året flyttade 10 mil från en, och tyckte att man redan hade tagit steget bort från dem....jag väntar på det hårda svaret...när jag berättar att vi stannar kvar...som min mamma en gång sa till mig, du bestämmer själv hur du vill leva ditt liv....men när det kommer till kritan...vill de gärna läga sig i.....

Det jag saknar från Sverige är mina vänner som blivit min familj. De har funnits där när jag behövt stöd och de har hjälpt mig att bli starkare i min tro...och de har varit ett stöd när man möt konstiga kommentarer från samhället, dvs människorna....för dem är jag inte längre svensk....jag är muslim...men jag har en svenskt ursprung och kommer alltid vara svensk.....Jag pratade idag med en av mina bästa vänner som jag saknar väldigt mycket. Jag fick lite glädje och bränsle att kämpa på här nere. Däremot vet jag att vi i vår kompiskrets var alla på väg någonstans, en till Marocko och en till Libyen, så vi ändå kommit ifrån varandra. Det som är bra idag, är att världen inte känns så stor....Med internet och telefoner kan man hålla kontakten med vänner man älskar.....puss och kram på er!

Marabou choklad är också något jag saknar. Mc donalds och kanske lite kina mat. Framförallt saknar jag att förstå språket. Att kunna kommunicera med människor man träffar. Inshaallah kommer språket snart och jag kan prata med min mans syskon. Sedan försöka få nya vänner....

Benghazi

Tankarna flyger iväg....Det är tråkigt att tänka på det man saknar....Bättre att tänka på det som är bra här.....

Det som är riktigt bra, och det som vi strävade efter när vi åkte hit....att kunna utöva sin religion....Människor lägger inte sig i det man gör och ser ut....okej jag sticker kanske ut lite...vit som jag är...och sedan har jag en jilbabh som går från huvudet ner till fötterna....något som inte finns här...men alhamdulle de flesta kvinnor har hijab här nere ändå....och de tittar inte för att vara ofina utan för att de är nyfikna.....ja alhamdulle det är bra......

Pepsi är godare här än i Sverige. Alhamdulle, för det finns något söt att dricka ibland....och det finns ingen snö....alhamdulle att jag får spendera några dagar eller år i mitt liv här...alhamdulle

Bilder från Benghazi Zoo

Här kommer några fler bilder från Benghazi zoo:

En fågel av något slag



Många olika ankor

Området



Området

Benghazi Zoo

Idag har vi varit på utflykt. Jag och min man besökte Benghazi zoo. Inträdet var värkligen rimligt. 2 dinnar per person och 1 dinnar är ca 5 kr. Så priset blir 10 kronor per person.
Området var jätte stort men behöver en rejäl uppfräschning. Det som behövs är att någon eller att staten går in med pengar och fixar det som behövs. Ytan däremot är jätte stor. På zoot fanns det lejon, en svart panter, några olika sorters apor och en elefant. Av dessa djur var det elefanten som hade det bäst. Alla djur på detta zoo behöver större ytor att vara på och en inhängnad som passar deras ursprungsmiljö.
Det fanns även en camel, några antiloper, höns, påfåglar och ankor. Ja det var det. Karuseller från dåtiden fanns det också. Ja det kändes som man åkte tillbaka i tiden när man såg detta område. Detta gör ont i hjärtat eftersom denna plats är den ända som befolkningen kan röra sig på. Det finns inga direkta parker, inga promenad vägar och så vidare. Ja diktaturens avtryck kommer att finnas kvar i många år tyvärr, inshaallah får min son se ett Libyen som bryr sig om befolkningen.

Imorgon inshaallah lägger jag upp några bilder, Internet är sååååååå segt på kvällarna!

Här är ett av djuren på zoot. Någon form av get som bor högt upp i bergen. För han hade långt hår!

Idag är det Torsdag......

Ja idag är det torsdag och då är det många på besök hos mn mans umi. Jag får inte så mycket ut av dessa träffar eftersom jag mest sitter tyst och ler. Men alhamdulle att alla kommer och träffar sin Umi. Det är en av de fina saker i Islam eller här i Libyen. Man värnar om familjen och ens nära. Det kan jag inteb påstå att man gör i min svensson familj som jag är uppvuxen i. Där tänker man enbart på sig själv och det som gynnar en själv.....alhamdulle att jag blivit muslim och kan få delta i denna stora familj som finns runt om i världen....för vi muslimer är en stor familj....... 

Uppdatering

Ja nu var det ett tag sedan jag skrev....igår höll jag på med denna blogg nästan hela dagen, men är inte riktigt klar ännu, inshaallah snart!

Jag har inte gjort så mycket de senaste dagarna. Vi var på en mall här om kvällen. I Benghazi finns det ett fåtal mall. Ett mall är ett shoppinghus....i libysk stil det vi säga....en mataffär och några små affärer. Däremot var maten billigare här än i det dyra distriktet. Jag hittade till och med ett paket inhemska blöjor för under 50 kronor! Det är billigare än i Sverige. Libero och pamper däremot kostade runt 150 kronor för ett paket. Så det kommer inshaallah bli att prova sig fram i de inhemska. Sedan är det ju bara till för en sak och viktigaste är att de håller tätt. Dessutom att Muhammad inte får sår eller eksem. Alhamdulle han har klarat sig bra från detta!

Natten till onsdagen blev det strömlöst här i huset. När man vaknade på morgonen hade alhamdulle strömmen kommit tillbaka. Igår kväll hände samma sak. Det blev strömlöst. Koll svart helt enkelt. Alhamdulle för gasspis och ljus. Strömmen var borta ungefär två timmar och under dessa timmar kände man sig lite rastlös vad man skulle göra. Batteriet på mobilen höll på att ta slut....Batteriet på datorn höll på att ta slut och internet funkade inte......och ingen tv....ja man är tyvärr helt beroende av el och det är lite sorgligt att samhället har blivit så. De klarade sig ju förr.....

Muhammad sömn har blivit lite rubbad sedan vi kom till Libyen. Tror det beror på att vi tog nattflyget och att han växer mashaallah. Vuxit ut en storlek på tre veckor mashaallah! Jag hade mest kläder i storlek 62 med mig också, tråkigt nog. Men alhamdulle han har kläder i storlek 68. Tillbaka till sömnen, ja han är vaken till 2 på natten och sover till 12 eller kl 13 på förmiddagen. Muhammad vaknar enbart för att få mat vid fajer, kl 06.30 och vid 10 eller 11. Alhamdulle så jag får sova länge på morgonen istället och det spelar igentligen ingen roll, men ska försöka få han att sova vid 22 eller 23 som i Sverige och då sov han till 9 på morgonen.

ja nu har muhammad vaknat......idag ska jag hjälpa Umi och Noah i köket.....vi ska inshaallah göra pizza, snadwichar med tonfisk och böreck. Så tyvärr blir det en hel del bröd till middag igen.....skriver senare inshaallah....

Trevlig dag med svärmor och Noah....15/1-2012

Idag har jag hjälpt svärmor med matlagningen. Hon lagade pasta libyen style. Stark pasta med kyckling i röd sås gjord på vitlök, rödlök och färska tomater. Mashaallah, det smakar ljuvligt! Efter matenlagningen, diskade jag och moppade golvet. Medans min sons tjej kusin Noah tog hand om lillen. Mashallah denna tjej är så duktig. Hon hjälper sin farmor med glädje. Hjälper henne med matlagningen, städningen och när gäster kommer hjälper hin till att servera. Mashaallah och hon är jätte söt. Synd bara att jag inte kan kommunicera med henne. När vi är i köket tillsammans lär hon ut orden på sakerna i köket. T ex lök, vitlök, frys osv. Sedan repeterar vi varje dag. Så orden börjar fastna i huvudet.

Igår bakade jag bullar med Noah. Hon tycker om att baka och det är trevligt med sällskap. Dessutom kanske jag lär mig bättre av någon som är yngre. De har tålamod. Det var lite svårt att baka med torrjästen som finns här i Libyen. Felet jag gjorde var att jag använde för liten mängd, vilket gjorde att degen inte växte jätte mycket. Sedan använde jag olja som fett i degen. Anledningen till det är att bakmargarin eller smör är dyrt. Okej vi med svenska löner harråd att köpa det. Men jag tänkte att jag måste lära mig att baka med olja eftersom vi vill stanna kvar här i Libyen. Resultatet av bullarna blev bra och det är väl det som ska räknas. Synd bara att jag råkade bränna bullarna i botten. Jag har inte riktigt lärt mig min svärmors ugn, inshaallah blir det bättre nästa gång.

Här har vi bullarna.

Idag provade jag på att baka cupcaks. Jag kunde inte öppna internet på eftermiddagen så jag fick höfta lite. Muffins har jag bakat många gånger i mitt liv, vilket hjälpte till när jag blandade till smeten. Jag kommer ihåg de mesta ingredienserna och mängderna. Jag böt ut smöret i smeten mot olja och det blev jätte bra. Smaksatte smeten med rivet citronskal och citron saft. Toppingen gjorde jag på Nutella och philadelphiaost. Brytningen blev mashaallah jätte bra. Muffinsarna gick hem hos den stora familjen.

Cupcaks a la Libye style

Ensamheten.....14/1 2012

Igår började jag känna mig lite ensam. En saknad att inte kunna kommunicera med de människor man träffar och har runt omkring en. Jag vill så gärna prata med min svärmor, svägorskor och min sons kusiner....men det kan jag inte...jag vet inte men igår brast allt bara. Tårana kom.....min man frågade om jag ville åka hem...Hem vart det nu är....Sverige, där blir man urtittat och hånad för hur man ser ut...Nä hem vill jag inte...Däremot vill jag träffa mina älskade systrar...som jag saknar massor. Saknar de stunder vi fikade tillsammans, våra knytkalas och när vi bara hängde. Livet går vidare och dagarna går.... och minnerna består...inshaallah ses vi snart igen...om inte i Sverige...då någon ananstans i världen...älskar er mina bästa vänner!

Idag såg jag min första Libyska kamel.....13/1 2012

Idag tog jag och min man en sväng med hans bror bil. (våran har inte kommit ännu, inshaallah lastas den av imorgon. För den är i Libyen, men fraktades först till Misrata och senare vidare till Benghazi) Vi åkte runt Benghazi och tittade lite. Det var första gången jag såg staden i dagsljus sedan jag kom ner. Annars har det blivit som en vana att vi tar en sväng på kvällen. Ja och jag såg havet......vackert...för idag har det varit sol och lagom varmt, kan gissa på runt 17-18 grader. Mashaallah, det är första dagen som jag kan minas att det inte har regnat på...men den Libyska vintern håller på att gå över i vår snart.

Tillbaka till road tripen. Vi åkte runt och jag fick se mina första libyska kameler! De var mashaallah riktigt vackra. Jag älskar kameler och har sett dem på många platser runt om i världen ( Indien, kanarieöarna, Tunisien, Egypten). Det var först i Indien som jag blev förtjust i dem. När vi åkte runt i Rajastan, ligger i norra Indien, mot Pakistan, såg vi många självständiga kameler. Med svenska ord, fria kameler. De var snälla och inte så retliga som de är på kanarieöarna, anledningen tror jag är att de sköter dem bättre i Indien än i Spanien. Tyvärr tog jag inget kort idag....men inshaallah kommer jag få se mer kameler under min tid i Libyen.

Vi åkte även förbi trädgådshuset, som vi ska inshaallah renovera och flytta till senare. Vi åkte inte in, för det är fortfarande mycket lera och blött, men området var väldigt vackert....inshaallah får vi flytta ditt i framtiden. Trädgården ligger på den väg som kriget började. Många människor har mist sina liv på denna väg. Idag inshaallah står det fortfarande soldater med gevär kvar och vaktar, som sakt det är inte länge sedan kriget slutade...Det är lite läskigt att se soldaterna med sina gevär, men de är där för att skydda befolkningen om legosoldatern kommer tillbaka. Inshaallah är Libyen fritt och kommer vara det!

Här om dagen lagade jag mat åt svärmor och familjen här nere. Det blev grillad kyckling, pasta med tomatsås och en grönsakspaj. Svärmor hade undrat lite vad jag skulle göra med pastan, när jag höll på i köket. Jag lagade enligt italiensk metod. Kokade pastan och sedan la i de i stekpannan där jag hade tomatsåsen. Men alhamdulle de gillade maten. De tycker även att min grillade kyckling ( som jag stoppade ett citronsmör under skinnet på) var som de man äter på restaurang. Felet som jag ser att de gör när de tillagar kyckling är att koka den först och sedan grilla den. Då blir den torr och tråkig. Här nere ser ni en bild på maten som jag lagade. På gasol spis!

Trafiken i Benghazi är kaos...10/1 2012

Som jag skrivit tidigare, har trafiken ökat i Benghazi efter kriget. Folk från andra städer, som förstörts, har flyttat till Benghazi. Detta har medfört för många bilar på vägarna. Det är helt enkelt kaos. När vi var på vår åktur i kväll, hände en liten olycka. Ingen fara, men det är så trångt på gatorna att bilarna tränger sig fram. Ja de har helt enkelt för bråttom med tanke på antalet bilar. Vi skulle parkera bilen på dubaigatan, min man skulle köpa de där goda kebaben till mig, och då körde en bil på den som vi satt i. Alhamdulle allt gick bra med oss och bilen. Den äldre farbrorn som körde den andra bilen fortsatte bara att köra, som om inget hade hänt! Min man, med sitt temprament, blev rasande och tog upp jakten efter honom. Gubben hade stannat utanför en "fin skola" och min man gick ut och började diskutera med honom. jag satt i bilen och förstod ingenting. Jag vet min mans temperament och trodde att diskutionen skulle sluta i bråk. Alhamdulle att den inte gjorde det. Senare berättade min man vad han hade sakt. Han hade sagt att man inte respekterar någon genom att bara köra iväg och lossa om som inget hände. Gubben beklagade säg och sa att han kunde betala skadorna på bilen, om det hade blivit något. Det som min ville var att den äldre manen skulle höra hur det gick och be om ursäkt, bilen kunde han själv laga om den hade blivit trasig. Trafikregler finns inte och inga försäkringar som i Sverige. Det som händer, händer. Förhoppningsvis om denna man kör på någon annan i framtiden ( inshaallah inte) så vet han hur han ska bete sig. Så idag har min man lärt en äldre man hur man gör när man kör på någon! Alhamdulle allt gick bra, både med oss och bilen!

Innan påkörningen, åkte vi till en mataffär som ligger i fina delen av stan (som östermalm i stockholm) och tittade och handlade lite. Jag fick tag i lite baksaker. Vi handlade lite mat. Tittade på priser på blöjor.....ett stort paket pamper med 60 blöjor kostar ungefär 175 kronor! Min mans systar använder någon inhemskt märke, vet inte vilket, och jag har kollat på dessa. De värkar vara lite som libero. Ja de har Libero här nere också, men kostar skjortan dem också....det paketet jag såg med inhemska blöjor i denna fina affär kostade 50 kronor, men vet inte om det är samma märke som min mans systrar använder.....Ingen panik med blöjor inshaallah räcker de blöjor vi hade med oss i två veckor till...sedan är det att inskaffa...Däremot var modersmjölk ersättningen lite billigare än i Sverige....runt 35 kr för en 400g burk...för det kommer nog inte räcka helt....så det finns saker här till barn, hittade även välling och gröt till barn.

Efter kriget, går livet vidare.....8/1 2012

Kriget i Libyen är slut. Livet här, går vidare. Barnen får snart inshaallah börja skolan igen. De har missat månader av sin skolgång. Kunskap som ska tas igen. Inshaallah kommer det gå bra för dessa generationer som har påverkats och de kan vara med att bygga ett nytt Libyen. Min åsikt, som delas med min man, kommer det ta år innan Libyen har kommit upp ur ruinerna och blivit det land som det svarta guldet tillåter. Diktaturen har gjort att Libyen har förfallit, Benghazi är en stad med risiga hus och stor fattigdom hos befolkningen. Vilket är konstigt med tanke på oljetillgångarna. Jag hoppas att Libyen, med allahs vilja, kan bli ett land med lycka, arbeten och mat åt alla. Ett land som omvärlden beundrar och ser upp till. Mitt nya land som jag ska bo i, inshaallah. Jag är så glad att få vara med från början och förhoppningsvis, inshaallah, får jag se och uppleva förändringar. Bra förändringar.

Nu hör jag att det regnar igen. Subhaanaallah, denna vinter i Libyen, efter khaddafis död, har gett landet mycket regn. Befolkningen har inga minnen av när det regnade så här mycket sist. En förklaring kan vara khaddafis styrande i 40 långa år....nu får landet regn vilket medför inshaallah att produktion av råvaror och vattentillgångar kan öka. Landet kan inshaalllah få se lite ljus efter kriget.....

Priset på kött har gått upp. Idag innhandlades ca 500 g köttfärs till en kostnad av 10 dinnar, ca 50 kr. Det blir ett kilopris på 100 kr. För oss i västvärlden kan summan kännas som behaglig. Det man måste ha i åtanke är att lönerna här nere inte alls går att jämföra med våra. Därmed kan detta pris vara en förmögenhet för invånnarna.

Igår när vi tog en sväng på stan, såg vi en äldre farbror som tiggde efter mat eller pengar till mat. Detta är hemskt att se. Det spelar ingen roll om man är i Indien eller kambodja och ser detta. Sådant berör. Det som gjorde att detta berörde mig mer, är att detta sker i ett av världens rikaste länder. Det är väl det som sker i diktaturer. De som styr, tar pengarna, befolkningen får lida. tyvärr.....

Idag blev det lite matlagning. Äntligen! 7/1 2012

Idag stod jag för matlagningen. Det var skönt att jag fick vara själv i köket och fixa. Dessutom var sonen min hos farmor, alhamdulle. Det är skönt med lite barnpassning. Jag lagade vitlöksspäckad kycling och röd soppa med pasta i. Alhamdulle de tyckte om maten. Det känns att de menar det också, ibland kan folk säga saker bara för att vara snälla, men det kändes att de tyckte om det. Det var lite som ett expriment att laga mat på gasolspis. Senast jag gjorde det var i skolan. Men maten smakar mycket bättre när man lagar på gasol. Dessvärre blev det inget bullbak idag. Det fanns morotskaka kvar från igår till kvällsfikat. Inshaallah komer jag baka det snart.....för jag själv är sugen också!

Tvättat kläder idag...ja och hängt upp dem. Man börjar komma in i de vanliga sysslorna lite. Dessutom går det bra att bo inneboende. I kväll tog jag och min man en sväng med bilen på stan. Vår bil har inte kommit ännu, men inshaallah kommer den om två dagar. En av min mans bröder lånade ut sin bil. Tänk att det bara kostar 35 kronor att tanka bilen full! 7 dinnar och 1 dinnar är ca 5 svenska kronor. Mashaallah. Lill pojken var hemma med en svägerska, farmor och 3 kusiner. Ja pojken min mår väldigt bra här. alhamdulle. Han gillar att träffa alla kusiner och ha mycket folk omkring sig. Det måste vara från pappa.

Hemma eller inte? Det känns som jag har kommit hem. Där jag ska var och fostra mina barn inshaallah. Det vi säga landet, och inshaallah får vi inom en framtid ett eget hem. Innan vi åkte var min man orolig att jag inte skulle tycka om dett. Det har blivit tvärt om. Jag har och får bearbeta min man att vi ska stanna. Att vi ska kämpa här i Libyen. I sverige har vi ingen framtid.....vi får se hur det blir.....nu låter det som vi ska stanna....men han ändrar sig från dag till dag....ta en dag i taget...det är bäst så....

Bakat en kaka..... 6/1 2012

Idag är det fredag. En av min mans bröders fruar lagade maten idag. Så för mig blev det lite av en slappdag....som de flesta dagarna här..men alhamdulle det är helt okej. Vi bor i ett rum som är kanske 20 kvadratmeter. Det är lätt att städa och hålla rent. Inshaallah kommer vi bo här tills det lugnar ner sig på bostadsmarknaden och man kan hitta en lägenhet för en rimlig summa. Nu är priserna allt för dyrt med tanke på vad man får för pengarna. Det jag hoppas på är att det ska bli lungt och vi ska inshaallah få råd att renovera sommarhuset. Det är där vi har tänkt bo sedan...men som allt här i världen måste man kämpa lite och ha tålamod! Alhamdulle första steget är taget. Vi är i Libyen och nu får vi kämpa lite här. Det viktigaste är att vi är i ett muslimskt land och sedan hur vi bor och hur vi har det (rika eller fattiga) spelar ingen roll. Nu kan vi praktisera våra religion utan konstiga blickar från omgivningen, alhamdulle.

Tillbaka till lunchen. Hon hade lagat potatis monbatana, pasta med lever, rusin, och mandel. Även så hade hon grillat kyckling. Mumsigt gott var det. Nä nu måste jag ta mig i kragen och börja laga lite mat också. Idag har jag faktiskt bakat en morotskaka åt den stora familjen här nere. Det var lite av en chansning eftersom jag glömde at ta med mig bakpulver, torr jäst och vaniljsocker från Sverige. Alhamdulle så gick det bra, bakade på inhemskt bakpulver och kakan växte fint...kakan gick hem även hos familjen. Då var det lyckat. Imorgon funderade jag på att prova att baka kanelbullar på deras inhemska jäst, påminner om torr jäst. Inshaallah går det bra.

Vad mer har hänt? Gäster kommer och går. Min mans familj kommer och går. Ja det är sällan bara vi fyra här, ja, mamma, min man och min son. Konstigt nog tycker jag det är trevligt att ha många människor kring mig. Det är även skönt att jag kan smita undan när jag tycker det räcker. För de tycker synd om mig att jag inte kan arabiska. Inshaallah så kommer arabiska snart också. Har lagt till lite mer ord i mitt ordföråd och jag tycker att jag börjar förstå mer för varje dag. Det får ta sin tid...sedan är det bara 9 dagar sedan vi landade här i Benghazi.

Tydligen tycker de at det är kallt i Sverige eller att vi behöver täcken. Detta täcke fick min son av min mans moster och den blåa filten med katterna på fick min son av min mans faster. Chokladen är sådan där dyr lyxchoklad från England. Den burken går på runt 100 kronor. Chokladen är mashaallah jätte god...men lite mer än 100 kr vet jag inte om det är värt.....

Vanlig dag 5/1 2012

Dagarna flyter på. Tanden är nu bort. Alhamdulle. Det är lite ömt bara, men inshaallah blir det bättre med tiden. Vad har man nu gjort de senaste dagarna? I tisdags hjälpte jag svärmor med att göra börek. Det var mashaallah jätte goda! och ganska enkelt att göra. Men det tar tid. Hon gjorde degen själv och sedan fyllningen. Ibland kan det vara värt mödan att vänta och kämpa med matlagningen, om resultatet blir bra.

Det har bivit en vardaglig sak nu. Att jag hjälper till i köket med matlagningen. Här äter man en sen lunsch vid kl 2 eller 3 och sedan äter man kanske en smörgås till kvällen. Därmed blir det bara ett mål per dag man lagar och det kan vara skönt. Idag lagade vi dolmar, fyllda paprikor och en ljus soppa med grönsaker och linser. Ja maten kan jag inte klaga på, svärmor är väldigt duktig i köket och min mans systrar också mashaallah. Jag försöker lära mig och inshaallah kan jag lägga upp några nya recept snart.

I går tog jag och min man en sväng runt i Benghazi. Min man visade lite av vart han har gått i skolan och hängt som ung. Vi stannade på parad gatan, där de populära affärerna finns, och min man köpte kycklingkebab från en gatu restaurang. Mashaallah den var riktig god och billigt var det. Ca 25 kronnor för 2 pepsi och 2 kycklingkebab. Mumsigt!

Tandläkare besök 3/1 2012

Idag vaknade jag upp utan ont i tanden....men efter frukost kom den fruktansvärda smärtan tillbaka. Hoppades lite på att det hade blivit bättre så jag slapp gå till tandläkaren....Alhamdulle att det finns tandläkare här i Libyen. Det säger jag efteråt...innan eller när jag satt i tandläkare stolen önskade jag att det inte hade funnits några. Min man hade fått tipset att hans brors frus syster jobbar som tandläkare och att vi skulle besöka henne. Dessvärre var hon ledig och då fick min man boka tid hos någon annan tandläkare. Det var många idag som hade ont i tänderna, så jag fick en dropp in tid. Det skulle vara Sverige! Drop in tid, skulle det vara, vi var berädda på att få vänta en, två, tre timmar. Men alhamdulle vi fick komma in på engång. Den första tandläkaren bedömde att hon inte vågade dra ut tanden....så jag fick gå till en annna tandläkare.....en manlig...dessvärre...De satt bedövningen....gjorde ont....vänta i tag....tandläkaren börjar dra i tanden....jag skricker och gråter...det gör så himla ont....får mer bedövning.....tänker på att tandvärken kommer gå över när tanden är ute och att jag kan inte ha ont något mera. Då går det men smärtan var inte rolig. Men alhamdulle nu är den ute....ska bara ta bort min tandsten och laga två hål, sedan ska jag inshaallah sköta mina tänder extra noga. För detta vil jag inte gå igenom igen. Men alhamdulle att man får bestämma själv vad man vill gör. Dessutom är priset rimligt. Mitt ingrep idag gick på 125 svenska kronor. Rensningen av karies, och det är tyvärr ganska mycket, kommer också gå på 125 kronor. Totalt för att laga mina tänder kommer gå på 500 kr istället för runt 6000 kr i Sverige. Alhamdulle.

Fruktansvärd tandvärk! 2/1-2012

Idag har jag haft en fruktansvärd tandvärk. Så mesta delen av dagen har jag sovit bort, tråkigt nog. alhamdulle nu är det bättre. Ska till tandläkaren imorgon inshaallah....dra ut den onda tanden....som man inte får göra i Sverige, där måste man laga tanden och det kommer göra ondare än att dra ut den. Så alhamdulle imorgon dras tanden ut och inshaallah inget mer ont!

Igår tog vi en sväng med bilen på stan. Min man hade fått låna sin brors bil. Det blev en lite åktur här i Benghazi. Antalet bilar har ökat enormt efter kriget. Anledningen till ökningen är att människor från andra delar, som drabbats hårdare av kriget, kommit till Benghazi. Det har medfört enormt med bilar i stan och inga lägenheter att hyra. Min man hade hittat en lägenhet igår...men ligger en timme och 30 min körväg från hans mammas hus, så vi får vänta ett tag till....inshaallah kommer det upp något snart.....Ja vi gick ut och åt igår. Alhamdulle restaurangen som vi var på hade en separat familjedel och då blir man glad. Lite muslimsk ändå. Nackdelen var att de hade tv.en på med musik och kvinnor som sjunger utan hijab...maten var sådär...var något pizza aktigt..alhamdulle det gick i....

Nu ska jag vila lite...så tandvärken inte känns av....kanske

Matlagning 1 januari 2012

Igår stannade vi bara hemma. Hemmas hos svärmor. Igår lagade jag lasagne åt dem. Det gick hem! Alhamdulle..... i går i Benghazi hade de demostration. Demostration om hur landet ska byggas upp igen. De vill att alla människor, oavsett rang eller familjeband, ska få vara med och bestämma. Dessutom ska de finnas människor från olika stammar i exempelvis polisyrket, militären och i det politiska systemet....Inshaallah kommer allt gå bra och må allah göra så att Libyen blir en muslimsk land med inga orättvisor. ameen.

Igår kom några män som varit med i kriget hem till Benghazi. Det firade de med att skjuta i luften med sina pistoler....ja det är lite sådant man hör här. Ibland hör man sjutningar....men det låter som det kommer en bit ifrån...men alhamdulle det är bra! Ännu är det inte riktigt säkert i landet och därmed stannar vi kvar i Benghazi, som är relativt säkert och människor har gått tillbaka till det vanliga. Inshaallah blir det snart säkert så vi kan ut och åka lite...jag skulle vilja se lite...men inshaallah kommer det.....

Idag ska jag inshaallah hjälpa svärmor med maten.....

Sköna hemma dagar 30 decemder 2011

Igår stannade vi hemma på kvällen och det var jätte skönt! Skönt att få lite lungn efter mashaallah den stora aqiqan. Vi bor hemma hos min mans mamma. Där bor även två av hans bröder. Det går alhamdulle bra....och man känner sig välkommen och jag har inget att klaga på. Sedan brukar två av hans andra bröder komma förbi, någon gång per dag. Hans mamma får hjälp av den äldsta broderns barn. Mashallah de är jätte söta, men jag kan inte kommunicera med dem och det är lite tråkigt.....det är det som känns jobbigt....att inte kunna få fram det man vill....jag kanske inte är en sådan person som älskar att prata...men lite är roligt i alla fall....men alhamdulle...allt är bra

 

Första aqiqan 30 december 2011

igår var jag ute på äventyr. Blev bjuden till en av min mans systrar på aqiqa.aqiqa har man för barnet som födds. Min mans syster fick en son för någon månad sedan. Vilket gjorde att jag inte kunde taka nej till....( självklart tycket jag också att det värkade vara spännande också1) och man vill inte vara ofin. jag ska erkänna att det var skrämmande att gå dit....inte kunna språket och träffa många nya ansikten. Min man glömde bara bort att säga att det skulle komma mycket mycket folk! Det kom ungrfär 98 st kvinnor. Dessa kvinnor var jag tvungen att gå och hälsa på. Så jag skakade hand med 98 kvinnor igår, alhamdulle det gick bra. Nyfikenheten att jag var svenska och att inte pratade arabiska gjorde att alla tittade på mig. Men alhamdulle för min mans systrar som var där och tog hand om mig. De är mashallah så snälla allihopa. Efter att jag hade hälsat på alla fick jag sitta i köket med min mans systrar och de som hjälpte till med serveringen. Alhamdulle för det.....ja det var ett äventyr....ikväll ska jag inshaallah hem till en av min mans systrar och hälsa på....inshaallah blir det inte lika mycket folk.....

De första bilderna från Libyen

Ankomst Libyen 30 december 2011

Idag är det dag tre i Libyen och allt flyter på bra alhmdulle. Vi landade den 28 december 2011 kl 09.35 efter en nattflygning via Istanbul. Flygresan ner gick bra, allhamdulle. Lite kraftig inflygning i Istanbul, med kraftig tvärbromsning. Men allhamdulle allt gick bra.

Vi hade två timmar transit i Istanbul och den tiden gick fort att fördriva. Vi landade lite innan kl 05.00, lokal tid, Istanbul och Libyen ligger 1 timme föte Sverige. När kl var 05.15 var vi av planet och uppe i transit hallen. Sedan gick vi mot nästa gate bara. Synd var att vi inte hann be fajer i moskén på flygplatsen utan vi fick göra det ute vid en gate. Men alhamdulle allt gick super. Lillen var helt fantastisk. Sov lite på flygresan mot Istanbul och vaknade vid nedflygningen. Jag sov också, så tiden mellan sverige och turkiet kändes som kort....

Kl 07.15 startade vi i Istanbul mot Benghazi, Libyen. Flygresan tog 1 timme och 50 min. Detta flygplan var mycket fräschare och bättre benutrymme. Känndes som ett lyxig plan....på den korta tiden mellan istanbul och benghazi bjöds det på frukost. Men jag är inte mycket för flygmat, däremot tycker jag sådant ska ingå på flygresan. Det hör till!

Vi landade 09.35 lokal tid på Benin international airport, Benghazi. En liten söt flygplats. Tråkigt bara att ett av världens rikaste länder har en sådan sliten och dålig flygplats. Men alhamdulle den har klarat sig bra efter kriget och nu ligger det i Libyens befolkning att göra något åt det som behövs....och det är enormt mycket! Det känns lite som man har åkt tillbaka i tiden. Hus är slitna, gamla bilar och skräpigt. Fattigdomen eller att det har varit en diktatur syns. Jag var förberedd på detta....men inte tillräckligt.....

På flygplatsen gick man in i en dörr, väskorna kontrollerades, man gick upp för en trappa, stämplades in i landet, och gick ner för en trappa och hämtade bagaget. I bagage hallen väntade två av min mans bröder och en kusin till sonen min. Alhamdulle för det! Vi hade checkat in 5 väskor plus barnvagnen, och inga bagage vagnar fanns att tillgå, så bär hjälp var alhamdulle jättebra!

Åkte med min mans bror hem till svärmor. Resan tog en stund och vi körde förbi där kriget startade....och se det på tven är en sak och se det i verkligheten berör en i hjärtat. Jämns med vägen såg man kort på män som ofrat sina liv för landets frihet. Må allah belöna dem och ta emot dem som martyrer. Ameen.

Den här resan so vi gör nu, berör mig otroligt mycket. Tanken på att stanna växer sig starkare hos mig för varje dag. Min man tycker det är lite svårt att komma tillbaka efter 10 år i Sverige. Väst världen har det så myckt bättre än de har här. Dessvärre uppskattar människorna i västvärlden inte det de har och det är verkligen synd. Jag kan bara tacka allah för denna upplevelse som jag får gå igenom och inshaallah får vi stanna kvar och hjälpa till med att bygga upp landet.